Drogberoende
Jag hade glömt hur seger kändes. Nu vet jag varför jag pluggade som en dåre i skolan. För att få svart på vitt att man kan någonting bra. Då kan man dömma sig själv positivt utan att det finns tvivel. Igår gjorde jag ett italienskatest för att se vilken nivå jag skulle börja på och jag gick därifrån med ett leende på läpparna och adrenalin i blodet. Jagg tvivlar på att det finns droger som fungerar bättre för den rushen eller som är lika beroende framkallande. Så nu är jag på väg till steg fem av sex, då jag trodde att jag skulle gå till treans. Så hejdå du fria liv och hej du saknade drogberoende liv! (Och i kan hälsa hejdå till svenska inlägg eftersom jag inte har tid att inte öva italienska ;))