Sol och moln, detta inlägg är inte om vädret
Huhuuh! Bäbisen är sjuuuk!! Stackars Matteo bara gråter och gråter. Han vill inte sova heller! Men det är inte någon allvarlig fara med honom. Dock ,puh, jag har ett fullt medicinschema att föja. Hur ska det gå, jag kan ju knappt komma ihåg att sätta på mig skorna innan jag går utanför dörren!! (Å andra sida slipper jag ju minnas det här eftersom man har skorna på sig inomhus, men jag kommer säkert lyckas gå ut i tofflorna någongång) Det är som mamma sa, det är mycket ansvar att ta han om en så lite människa.
Men jag ska inte klaga, Matteos mamma får inte en blund om nätterna. Senaste natten var hon tvungen att hålla honom i famnen gåendes, gå med honom i vagnen eller köra runt med honom i bilen bara för att han skulle sova något överhuvudtaget. Denna natt verkar inte bli bättre heller, jag hör honom ligga och skrika nu... Och hon ska köra till Schweiz på jobb imorgon, puh! Jag ska inte bli mamma än på ett låååååååångt tag, det är en sak som är säker!
Förlåt mig för att denhär bloggen börjar likna min dagbok, en ventil för alla svarta moln men det är faktiskt sol här också (även bokstavligt talat). Även om dethär inte direkt är det äventyr jag tänkt mig så är det definitivt det avbrottet jag behövde. Det är inte direkt någon press (minus medicinschemat), jag är för första gången i mitt liv någorlunda färdig med sommaren och redo för hösten och folket här är så hjärtligt trevliga att man blir alldeles glad!! Så har jag gjort något för att undvika att ni blir alldeles deprimerade :)
Men jag ska inte klaga, Matteos mamma får inte en blund om nätterna. Senaste natten var hon tvungen att hålla honom i famnen gåendes, gå med honom i vagnen eller köra runt med honom i bilen bara för att han skulle sova något överhuvudtaget. Denna natt verkar inte bli bättre heller, jag hör honom ligga och skrika nu... Och hon ska köra till Schweiz på jobb imorgon, puh! Jag ska inte bli mamma än på ett låååååååångt tag, det är en sak som är säker!
Förlåt mig för att denhär bloggen börjar likna min dagbok, en ventil för alla svarta moln men det är faktiskt sol här också (även bokstavligt talat). Även om dethär inte direkt är det äventyr jag tänkt mig så är det definitivt det avbrottet jag behövde. Det är inte direkt någon press (minus medicinschemat), jag är för första gången i mitt liv någorlunda färdig med sommaren och redo för hösten och folket här är så hjärtligt trevliga att man blir alldeles glad!! Så har jag gjort något för att undvika att ni blir alldeles deprimerade :)
Kommentarer
Trackback